JOIS!

Om att sakna

 

 

Tårarna landar på min kudde och det har inte gjort ont på flera veckor, men nu känns det. Jag har legat vaken flera nätter i rad med en klump i magen och tänkt, tänkt på honom och allt det fina vi en gång hade. Det gör så ont. Ni vet. När saknaden är så stor att det liksom borrar hål i hjärtat, när man tänker tillbaks på alla minnen. Alla nätter som jag legat på hans bröst och lyssnat på hans hjärtslag och hur han drar in luft, hans doft, hans fina leende och hans armar runt om min midja, när man hör den där speciella låten på spellistan och det bara bränner under ögonlocken, när man hör hans namn. Fan så ont det gör att sakna. Det är så förvirrande alltihop, att det ska kännas så jävla mycket.

Jag minns första gången vi sågs. När vi tog den där långa promenaden och pratade om allt möjligt, det var som om vi hade känt varandra hela livet. Det var kyligt och när vi skulle säga hejdå höll du om mig, länge. Jag log, du log och mitt hjärta slog dubbelt. Det var en känsla som jag aldrig någonsin hade känt förut. Efter det blev du min i ett och ett halv år, du var min första kärek och det var den bästa tiden i mitt liv. Nu är det ungefär en månad sedan vi gjorde slut. När vi båda stod i din hall och sa "det här är det bästa just nu" samtidigt som vi kramade om varandra. Att packa ner alla mina saker och gå ut genom dörren och veta att det inte längre är vi var den jobbigaste stunden i mitt liv. Jag gick ut och satte mig i bilen, helt tyst, med tårarna rinnandes ner för min kind. 

Det tar tid att läka. Sånt här tar tid. Men jag kan känna hur mitt hjärta vill att det ska vara vi igen och jag kan känna att en del av mig saknas, det är nästan så att man vill slita ut hjärtat för att slippa behöva känna den här hjärtesorgen. Men jag vet att jag en dag kommer att ta mig igenom det här, ingenting ska få ta mig ner på botten igen. 

Jag är så himla glad över att jag har så många fantastiska människor runt omkring mig som sprider glädje och finns där när jag behöver det som mest. Tack. <3 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas